Komikern Bill Burr intervjuades nyligen på entreprenören Tim Ferriss’ podcast, och han sade något grymt om att erkänna och njuta av våra framgångar. Om du tror att detta ej appliceras till dig, att du inte har ”bestigit något berg,” att du JUST NU har någon sorts framgång under bältet, uppmanar jag dig att tänka om en, två, kanske till och med femtio tusen gånger. Över till Bill och Tim:

Svenska

Tim: Kände du att du hade bestigit berget vid det laget? Kände du att du hade kommit fram?

Bill: Nej, jag kände det först runt 2009-2010. […] Jag tror att jag köpte ett hus då. Ja, jag köpte ett hus. Jag hade vid den tiden ett par trogna fans, och sade en dag till mitt fru: “Jag vet att man egentligen inte ska säga såhär, men jag har lyckats.” För det finns en sjukdom i denna industri av att tänka “Nej hörru, om du tror att du har lyckats kommer du slappna av, och så kommer allt försvinna.” Då tänkte jag, så jag kommer aldrig bli glad?

Jag berättar kukskämt och köpte just ett hus. Jag har lyckats. Ja. Jag ville inte vara den personen, som det går bra för och säger “Ja men hur blir det med NÄSTA grej?”

Tim: “Som greyhounden, jagandes efter kaninen.”

Bill: Den där sjukdomen… Prestationsdrivna människor kan ha den här sjukdomen som liksom är… du kan inte ens njuta av det. Det handlar om “Vad är nästa grej?” Jag vet personer som har uppnått något, och precis när de håller på att anlända vid bergstoppen, slår denna depression dem eftersom de börjar tänka “Sen då? Vad ska jag göra? När det här är över? Då har jag ju inget?” Blablabla. Liksom, Hallå, kan du inte bara ta en jävla bärs här uppe med mig? Vi har lyckats, vet du. Kan vi inte njuta av detta i en sekund?


Engelska

Tim: Did you feel like you had summoned the mountain at that point? Did you feel that you had arrived?

Bill: No, I felt that somewhere at like 2009-2010. […] I think I bought a houses at that point. I bought a house, right. Still, people didn’t really… I had a niche following, and I said to my wife: I know that you’re not supposed to say this, but I made it. Because there’s a sickness in this business of like ”No man, if you think you made it, then you’re going to relax and it’s all going to go away.” So I was like, so I’m never going to be happy?

I tell dickjokes and I just bought a house. I made it. Yea. So I didn’t want to be that guy, that is doing well and is like ”Oh, well what about the next thing?”

Tim: Just the greyhound, chasing the rabbit.

Bill: That sickness… Performance-driven people can have this sickness that’s just like… you can’t even enjoy it. It’s like, ”What’s the next thing?” I know guys who accomplished something, and as they’re getting right to the peak, this depression hits them because they’re like ”Then what? And what am I gonna do? When this is over? Then I’ve got nothing?” And it’s like blablabla. It’s like Hey, can you just fucking have a beer up here? We did this, you know. Can we enjoy this for a second?


P.S. Jag tror att du är en livsnjutare. I alla fall, att du ämnar att vara mer av en livsnjutare. Det är därför du läser denna hemsida, och det är därför jag skriver på den. Men varken du eller jag är alltid här, inne på denna sida. Oftare är vi inne på våra sociala medier. På Personlig Utveckling Nus Facebooksida lägger jag upp både dessa blogginlägg (med en härlig bild), samt mer lättuggat innehåll som gör att du förblir inspirerad och informerad i din strävan efter mer livsnjutning – allt i bekvämligheten av ditt nyhetsflöde. Gilla gärna sidan för att ta del av dem (och, om du vill, hålla en dialog med mig, vilket jag skulle tycka vore jättekul). Förstås kan du avgilla när du vill. Hoppas vi ses där. ☀️