Negativitet. Den underbara känslan kan uppstå i en uppsjö av olika former. Kanske är den mer subtil – ängslighet, oro, en knut i magen som bara ligger där. Kanske är den mer påtaglig – du får en hemsk nyhet som känns som en rak höger; du får ett jobbigt besked, och tanken av dess konsekvenser sköljer över dig som en kalldusch.

Oavsett karaktären eller styrkan av stundens negativitet har vi ofta en tendens att tillskriva den de händelser som gjorde att vi kände oss negativa. Händelse x är negativ, händelse x hände mig och därför blir jag upprörd.

Istället för detta tankesätt, som antar att händelsernas egenskaper (bra eller dåliga) leder till dina humör (bra eller dåliga), uppmuntrar jag dig att se på världen ur ett mer ”relationellt” perspektiv, ett där det är din relation till händelserna som avgör ditt humör snarare än händelserna i sig.

Mer specifikt handlar det om en särskild sida av denna relation. Det är denna sida som avgör huruvida du känner negativitet eller ej som ett resultat av att händelsen skedde, samt till vilken nivå du gör det. Det är denna sida som avgör detta HELT.

Och det är hur mycket du motsätter dig det som sker. Om du motsätter dig det som sker, om världen är X och du säger att ”X? I helvete heller, jag vägrar – det är Y som ska gälla,” då kommer detta glapp, 100 gånger av 100, 5000 gånger av 5000, skapa negativa känslor inom dig. Ju större glapp, desto mer negativitet.

På precis samma femma kommer en acceptans av det som sker, en villighet att verkligen erkänna och acceptera att världen just nu är X (även om du avser att sedan genomdriva en förändring), en villighet att släppa motståndet, vara ditt verktyg i relationen som skingrar dina negativa känslor och fyller dig med frid, belåtenhet, lugn. Och ju större acceptans, desto mindre negativitet och desto mer frid, belåtenhet, lugn.

Denna insikt tror jag av hela mitt hjärta har förmågan att befria dig från negativitetens grepp. Helt.

”When resistance is gone, the demons are gone.”
– Pema Chodron


P.S. Glöm ej även bort att detta motstånd kan uppstå inte bara gentemot händelserna i sig men även gentemot din reaktion till det som händer. ”Ah, nej, nu blev jag upprörd igen.” Släpp motståndet (acceptera) inte bara händelsen, men även, i detta fall, din upprördhet.

P.P.S. Det här inlägget är ett bra komplement till detta: Att vara okej med att må lite skitigt