Meningslöshet är kasst. Riktigt, riktigt kasst. Den sliter ifrån oss viljan att hitta på härliga saker, helt enkelt eftersom vi blir övertygade om att sakerna, trots allt, inte är så härliga som de en dag verkade.

Fastän det garanterat finns 150 000 sätt att övervinna denna meningslöshet på, tycker jag att ett särskilt tankesätt är guld värt. Och det tankesättet kommer från ett citat av filosofen Alan Watts:

”When a bird sings, it doesn’t sing for the advancement of music.”
– Alan Watts

Att något ska ha mening, att något ska vara meningsfullt för oss, tror jag i detta sammanhang hänger på att utförandet av detta ”något” ska leda till ett resultat. Vi utför x för att få y. Därmed är det logiskt att det känns ovärt, meningslöst, att utföra x om vi inte finner någon poäng i att få y.

Men precis som att fågeln, enligt Alan, inte sjunger för att främja musiken, kan vi inte för en sekund släppa jakten efter att få saker med våra handlingar – och bara göra sakerna för sakernas skull?

Som tidigare beskrivet anser Tal Ben-Shahar, mannen med den mest populära kursen på Harvard, att de två hörnstenarna för ett glädjefyllt liv består av mening och nöje. Om vi ser till det, är det verkligen så ögonbrynshöjande att vi känner oss lite nere om vi ständigt bara gör saker för dess framtida avkastning (mening) – och aldrig låter oss själva nå den punkt då vi, här och nu, njuter av denna avkastning (nöje)?

Uppmaningen blir därför att fokusera lite på Tals andra hörnsten, nöje. Gör något du tycker om att göra – inte för det resultat utförandet ger dig, men helt enkelt för att du tycker om att göra saken.

Sjung för sjungandets skull.  😎