Mot slutet av sin bok The Slight Edge beskriver författaren, Jeff Olson, konceptet om de fyra ”slight edge allies”: momentum, completion, reflection, och celebration. Låt oss gå in på punkt nummer tre, reflection.

Först, en introduktion av boken: The Slight Edge, summerad i en Svenssonmening, är många bäckar små gör en stor å. Bokens grundkoncept är att vi når ”framgång” (en stor å) – hur vi än definierar det – genom att kontinuerligt utföra små, medvetna, enkla handlingar varje dag (många bäckar små). Olson menar på att kraften i dessa enkla handlingar grundar sig på kraften i exponentialitet – för att använda mattetermer, resultaten av dessa handlingar bygger på varandra inte genom addition, ”2+2+2+2+2=10,” men genom potens, ”25=32.”

Som en parentes, Olson menar också på att allt vi gör påverkas av denna exponentialitet, vilket innebär att våra ”negativa” handlingar kommer dra oss nedåt lika fort som våra positiva handlingar kommer lyfta oss uppåt.

Åter till ämnet av detta inlägg: När vi börjar utföra dessa positiva handlingar – vare sig det är att notera vilka saker vi är tacksamma för, att ta en 30minuters-PW, eller att föra över 15% av vår lön till ett sparkonto – är det lätt att vi snart tar vårt utförande för givet.

Vi är duktiga på att notera när saker och ting går fel, och ofta mindre duktiga på att notera när saker och ting faktiskt går rätt.

Så, min rekommendation till dig – vilket, as you might have guessed, var författarens rekommendation till läsaren – är att vid slutet av varje dag skriva ned vilka positiva handlingar du utförde under dagen. Det behöver inte ta 30 minuter, inte ens 3. Öppna bara upp ett anteckningsblock (jag använder datorns) vid slutet av dagen och lista alla de utförda handlingar som du vet har bidragit till att förverkliga din önskeframtid.

Detta ser jag har möjligheten att medföra två saker:

  • Det får dig att inse att du faktiskt fick rätt mycket gjort, något som är lätt att försumma när dagen gick i ett.
  • Det får dig att inse att du missade att göra något som du borde ha fått gjort, vilket inte känns särskilt demoralizing men snarare motiverande: du blir inspirerad att ge järnet och få med allt dagen därpå, eller veckan därpå.

Se det som att du varje dag lyfter upp en spegel framför dig, en spegel som obarmhärtigt och ofiltrerat (inte minst tacksamt) visar upp vad du fick gjort under dagen – och därmed även vad du inte, men kanske borde, fått gjort.

PS. I strongly recommend the book.  😎