”Self fulfillment isn’t an act of filling but an acting of emptying. It isn’t about slapping more concepts and labels on yourself. That is only going to create more fragmentation in the ego/self and move you further away from the Truth.

The ultimate way to find yourself is simply to let go and realize that you are nothing, just like everybody else and that all boundaries between people are illusions. Only then can you enter the fullness of the ”void” – the perfect nothingness that encompasses and gives rise to everything.”
– Frank Yang

Som sagt i detta inlägg, strävandet efter medveten personlig utveckling kan lätt medföra mer skada än vad det gör nytta. Istället för att känna att livet som utvecklingen skapar är mer givande och meningsfullt än gårdagens, kan utvecklingens alla teorier, tips, tricks, och metoder leda till känslor av otillräcklighet och göra att vi – i motsats till en ökad förmåga att insupa livet – hamnar i en mental dimma där vi istället har en minskad förmåga att insupa livet. Denna dimma skymmer sikten och ökar klyftan mellan dig och nuet.

Frank Yang säger det bra i citatet ovan: ”Självuppfyllande handlar inte om att fylla men om att tömma.”

Med det sagt, jag tror fortfarande stenhårt på att vi, som ”biologiska djur,” kan dra lärdom av hur vi är byggda och sedan vrida och vända på vår vardag för att den ska falla i linje med våra inneboende behov och begär, och på så sätt skapa en mer givande vardag. Det är dock lätt att denna lärdom, vändning, och vridning – vad Frank Yang kallar fyllandet – går överstyr, och att vi en dag finner att vårt sinne är fyllt med 500 skrikande idéer om hur vi lever ett ”optimalt” liv.

Min uppmaning till dig som läsare på denna sida (en sida som kan anses bidra till ackumuleringen av dessa olika idéer) är därför att ta vad du känner kan vara användbart, och låta resterande teorier, metoder, tips och tricks rinna av dig. Och sedan, för att motverka risken av att det du tar bara kommer ligga och skräpa (och bidra till den mentala dimman), uppmanar jag dig att konkretisera det så snart som möjligt.

Med andra ord, ta den abstrakta idén och applicera den i ditt liv, så att den till slut blir internaliserad (=att den ”blir del av dig”; att den blir second nature och del av din programmering). Ett erkänt effektivt sätt att göra det på är att göra en ritual av den. På så sätt automatiserar du användandet av idén i ditt liv, tar del av dess positiva effekter på din vardag, och slipper förtätningen av den mentala dimman.

Och nu, utan en ständigt växande bunt idéer, kan du istället fokuseratömningen – vilket jag tror är att stärka din förmåga att ge det råa här och nuet företräde över ditt mentala surr.