Att åstadkomma och få det vi innerst inne önskar är ofta inte lätt. Det kräver engagemang, ihärdighet, och inte sällan även mod. Livet är svårt, helt enkelt.

Om det är en sak som många framgångsrika personer – de som faktiskt har åstadkommit och fått det som de innerst inne önskar – gemensamt predikar är det att livet inte blir lättare. Livet förblir svårt, även för de superhjältar som verkar ha fått pli på sin tillvaro. Visserligen leder framgång dig ofta in i en uppåtgående spiral – därav födseln av uttrycket ”framgång föder framgång” – men i slutändan kommer det alltid finnas såväl interna som externa hinder som står mellan dig och ditt önskade resultat, och i slutändan kommer det alltid vara du som måste övervinna hindren i frågan.

I stora delar av mitt liv har jag jobbat rätt så hårt på att ta mig dit jag vill komma, men har under processen ofta nått en särskild platå, ett särskilt tak. Denna platå gjorde att jag stannade upp och började ifrågasätta om resultatet verkligen är värt ansträngningen, och denna ifrågasättning ledde snart till den melankoliska frågan varför gör jag detta? – vare sig det handlar om träning, läsning, bloggskrivande, anything and everything.

Efter denna, nästintill oundvikliga, fråga ställdes så var det lite som att ballongen tömdes på luft. Den hetta som motivationens glöd förut utstrålade, en hetta vars giltighet inte gick att ifrågasätta, svalnade. Ambivalens och osäkerhet gentemot frågan varför jag gjorde detta – en fråga som förut var helt onödig – gjorde att jag inte bara betvivlade mina handlingar, men därefter inte utförde dem med samma entusiasm och vigör som tidigare.

(Som en parentes: Det är förstås ofta en smart idé att lyssna på sin inre röst och justera sitt beteende om en känsla uppkommer som antyder att man spenderar sin tid och energi på helt fel saker. I mitt fall handlade det dock snarare om lathet och en ologisk ifrågasättning om min ansträngning verkligen ledde till ökade resultat – det gjorde den tydligt.)

Så, denna ifrågasättning tog kol på mina insatser och därmed även mina resultat (och även mitt välmående; ett liv befriat från ansträngning är inte så charmigt som vi ofta får det till att vara).

Sedan, främst efter en video av Owen Cook, slog det mig. Istället för att fråga varför gör jag detta? började jag ställa mig frågan varför inte? 

”I’ve got plenty of time to just sit around if I want to sit around, but if I work hard something cool could happen, so why not just do it?”
-Owen Cook

Vi har alla ett liv att disponera. Antingen kan vi säga meh och blä, låta det gå som det går, låta våra dagar genomsyras av TV-tittande, och känna ett evigt missnöje gentemot våra förhållanden, egna kroppar, och vårt jobb. Det är ett alternativ, och ett fullt möjligt sådant.

Eller… Eller så kan vi satsa på stordåd, och se vart det leder. Vi kan säga fuck it och börja kämpa för det vi allra mest önskar – inte nödvändigtvis för att det magiskt kommer öka vår allmänna glädje och lösa alla våra problem, men helt enkelt för att se vart det leder. Helt enkelt för att motsatsen är monoton, grå, och redan har upplevts av oss alla. Vi har alla spenderat en bra mängd timmar med en ”meh”-attityd gentemot livet, så varför inte prova alternativ nummer två, om än för ett tag?

Ja, det kommer vara svårt – det är ett faktum. Kämpa inte emot känslan av att det är jobbigt. Acceptera den, låt den vara där den är, och kör på ändå.

Prova att säga varför inte; säg fuck it, lägg i högväxeln, och se vart det leder.


P.S. Jag tror att du är en livsnjutare. I alla fall, att du ämnar att vara mer av en livsnjutare. Det är därför du läser denna hemsida, och det är därför jag skriver på den. Men varken du eller jag är alltid här, inne på denna sida. Oftare är vi inne på våra sociala medier. På Personlig Utveckling Nus Facebooksida lägger jag upp både dessa blogginlägg (med en härlig bild), samt mer lättuggat innehåll som gör att du förblir inspirerad och informerad i din strävan efter mer livsnjutning – allt i bekvämligheten av ditt nyhetsflöde. Gilla gärna sidan för att ta del av dem (och, om du vill, hålla en dialog med mig, vilket jag skulle tycka vore jättekul). Förstås kan du avgilla när du vill. Hoppas vi ses där. ☀️