En av de mest kraftfulla verktygen inom personlig utveckling är att helt enkelt skriva i en personlig journal.

Vad kan du göra med din journal? Trots att många använder sina journaler eller dagböcker för att bokföra sina livshändelser, brukar journaler inom personlig utveckling huvudsakligen användas som ett problemlösningsverktyg; ett sätt att klura ut komplicerade beslut tills klarhet nås.

Sikta på att skriva i alla fall ett par journalinlägg i månaden, och ett tips på en bra strategi att använda är att inleda dina inlägg med att skriva ut en fråga eller ett problem du vill lösa. Fortsätt sedan genom att utforska möjliga lösningar för problemet. Ibland kan problemet vara väldigt enkelt, som ”Vad ska mitt nästa blogginlägg handla om?” Men ibland kan mycket bredare ämnen utforskas, som ”Var vill jag vara år 2020, och vad måste jag börja/sluta med idag för att komma dit?” Ibland kanske du finner att du bara brainstormar ett par möjlig lösningar, medan du andra gånger skriver om ett problem genom olika vinklar för att få en bättre förståelse för det. Till exempel kan du fråga dig själv ”Hur skulle Albert Einsten lösa detta problem? Leonardo da Vinci? Jim Carrey? Captain Picard?” Eller så kan det hjälpa att fråga ”Vad är det som är bra med det här problemet? Hur skulle jag kunna undvika att ens behöva lösa problemet? Hur skulle den bästa lösningen till detta problem se ut? Hur skulle detta se ut om det vore lätt?”

Dessa övningar kan vara oerhört värdefulla och givande. När du enbart försöker lösa ett problem i dina tankar går det ofta bra med små problem, men att tänka igenom saker brukar ofta misslyckas när det gäller mer komplicerade problem. Antingen kommer man inte fram till en lösning över huvud taget, eller så är det svårt att greppa problemet tillräckligt för att få fram lösningar man är nöjd med, eller kanske man ibland hittar en lösning som känns bra för stunden, men inte verkar lika bra dagen därpå efter du har sovit på det. Så istället för att enbart fundera på saker i huvudet, kan du ge dig på de där stora och håriga problemen genom att skriva ned dem.

Att tänka kan ofta bli väldigt cirkulärt, och våra hjärnor har en tendens att övergeneralisera; vi försöker, med andra ord, alltid förenkla saker och ting genom att klassa dem enligt undermedvetna mönster. Det är ibland viktigt att fundera på ett problems råfakta utan att försöka matcha det med något problem man tidigare har löst. Till exempel, om du driver ditt eget företag och upplever att din försäljning tillfälligt minskar, något som visar sig vara ett problem du tidigare har upplevt och övervunnit, kanske du fortfarande behöver överväga möjligheten att denna minskning har en unik orsak och inte kan övervinnas genom att återapplicera den lösning du tidigare använde dig av.

Genom att utforska problem på papper kan du undvika cirkulärt tänkande, och så blir det också lättare att identifiera hål i lösningarna, hål som du annars inte hade sett och skänkt en tanke åt. När du har skrivit om ett problem från en särskild vinkel kan du sedan lägga den delen åt sidan och börja utforska nästa del, och eftersom du har allt nedskrivet så blir det enkelt att fundera över problemet från ett tillräckligt antal olika perspektiv för att du ska kunna känna dig säker i att du förstår det bra nog för att sedan kunna göra ett smart val. Så journalföring kan alltså tillåta dig att övervinna några av din hjärnas begränsningar när du ”expanderar ditt mentala minne” genom att få ned dina tankar i skrift.

Vissa problem är i sin grund för stora för att vi helt och hållet ska kunna förstå dem med våra tankar. Vi kan bara fokusera vår direkta medvetna tankekraft på en liten del av problemet i fråga. Våra hjärnor är ganska kraftfulla, men vår medvetna tankekraft är fortfarande extremt begränsad i sin förmåga att hantera flera tankar samtidigt. Till exempel, du kan sluta dina ögon och visualisera ett äppelträd, men kan du visualisera det trädet från hundra olika vinklar på samma gång och därigenom välja den vinkel med flest synliga äpplen? Till och med en enkel fråga som ”Vad ska jag äta till middag ikväll?” räcker för att vi ska möta våra mentala begränsningar. För att verkligen göra det bästa möjliga valet måste vi fundera på alla möjliga middagar vi kan äta, och prioritera dess mat, textur, näringsvärden, pris, tillgänglighet, och så vidare. För ett relativt enkelt beslut som detta kanske vi dock enbart överväger tre eller fyra alternativ och sedan väljer det som är mest tilltalande för stunden. Men vad händer om vi stöter på ett mycket viktigare beslut med rejäla konsekvenser, där det är mycket viktigare att vi känner oss säkra på att valet i alla fall är i närheten av det optimala?

Livet är fullt av dessa typer av val. Vilken karriär ska jag välja? Vart ska jag bo? Borde jag skilja mig eller fortsätta vara i ett olyckligt äktenskap? Dessa är alla livsavgörande beslut. Du kan absolut välja att göra dem hastigt och utan något särskilt övervägande, men det är du och ingen annan som måste leva med konsekvenserna. Om du inte kan anstränga dig för att kunna använda din intelligens till fullo för att göra de bästa möjliga valen när konsekvenserna som störst, vad säger det om hur mycket du värdesätter ditt eget liv?

Fastän journalföring förstås inte helt kan övervinna våra sinnens oförmåga att kunna överväga lösningar bland miljontals av möjligheter, är det i alla fall ett steg i rätt riktning att börja skriva ned saker. Vi måste fortfarande delegera en stor del av våra beslut till våra undermedvetna sinnen, till vår intuition, och till våra känslor. Men ju mer av denna process vi kan få in i våra medvetna sinnen (genom att i detta fall exempelvis använda oss av ett papper eller en datorskärm som en förlängning av vårt medvetande), desto mer klarhet och fokus kan vi få i frågan om våra beslut är de rätta. Och i det långa loppet, efter åratals träning av vår mentala disciplin till att börja fatta mer medvetna beslut, kan vi skörda avsevärt mer gynnsamma resultat.

Källa: Steve Pavlina