Låt oss prata om spänningen mellan att vara nöjd med det du har och dina åstadkommanden vs. viljan att förbättras.

Att vara för bekväm skulle ge suboptimala resultat eftersom du då bara glider runt och inte kommer i närheten av din sanna potential. Om du, å andra sidan, trycker på för hårt så kanske du aldrig njuter av vad du har och följaktligen blir utbränd. Så den optimala lösningen verkar ligga någonstans mellan de två extremerna.

Å ena sidan finns det bekvämlighet. Se på detta – i alla fall i detta inlägg – som något positivt, som att njuta av det du har och vara i frid med din befintliga situation.

Å andra sidan har vi ambition och ansträngning, viljan att vara i rörelse och förbättras.

Den uppfattade konflikten uppkommer av valet du har mellan det ena och det andra. Stanna eller gå vidare. Vilken är bättre?

Är en evig balans mellan dessa två extremer det rätta svaret? Såsom 50% bekvämlighet och 50% ambition?

Låt oss prova ett perspektivskifte… ett som eliminerar problemet helt och hållet.

Problemet uppstår från antagandet att livet är statiskt – att varje ögonblick är samma som alla de andra, att om det är rätt val att vara ambitiös nu, kommer det fortfarande vara det rätta valet imorgon.

Livet är dock inte statiskt. Livet är alltid i rörelse. Se bara på cellerna i din kropp. Om de någonsin blir statiska och slutar röra på sig kommer du dö. Istället är de dynamiska, och gör olika saker vid olika skeden. Ibland måste din kropp stängas ned för att bekämpa sjukdom; andra gånger rör den gladeligen på sig och får lite motion. Det finns inte en enstaka rätt sak för dina celler att göra vid alla skeden. Rörelse och förändring är väsentliga för självaste livet.

I livet finns det ingen status quo. Tänk på dynamiken av olika områden i ditt liv just nu. Vad är det som expanderar? Vad är det som sammandras? Istället för att se på bekvämlighet vs. ambition som någon procentblandning som måste upprätthållas i nuet, se på långsiktiga cykler av expansion vs. sammandragning. Dessa cykler, likt de av ebb och flod, är en naturlig del av livet.

Notera vilken sorts cykel du är i just nu. Om du är i en expansionscykel, pusha din ambition så långt som det kan ta dig, och tillåt dig själv att skifta ditt fokus bort ifrån bekvämlighet. Om du är i en sammandragningscykel, backa lite med ambitionen och lägg mer tid på din inre utveckling.

Ibland varar dessa cykler i åratal. Ta Steve Pavlina som exempel. Året då han skrev detta inlägg skrev han ”Från ungefär [ett år sedan] och framåt har jag vart i en massiv expansionsfas – provandes nya saker, mötandes nya personer, startandes en ny verksamhet. Innan det var jag i en sammandragningsfas under många månader – tänkandes och funderandes, läsandes massvis, omprövandes mina prioriteringar.”

Så precis som att en aktieinvesterare måste veta när hen ska köpa och sälja inom aktiemarknadens olika cykler, måste du lyssna på signalerna från ditt eget liv (både interna och externa) för att lära dig när det är dags att expandera eller sammandra. Alla dagar är olika. Ibland är det rätta att köpa/expandera, och ibland är det rätt att sälja/sammandra. Detta går hand i hand med faktumet att det även finns cykler inom cykler, som exempelvis kortsiktiga perioder av sammandragningar under en långsiktig expansionsperiod. Du balanserar inte de två. Du skiftar mellan dem.

Steve berättar att hans favoritstycke inom detta ämne återfinns i Bibeln, i Predikaren (fastän han ej påstår sig vara en religiös man i den allmänna bemärkelsen). ”Hela Predikaren är en intressant historia om en man som söker efter den ultimata källan av lycka i livet,” skriver Steve, ”och [han] lyckas till slut genom att identifiera det som den uppfyllelse som kommer från hårt arbete.”

”To every thing there is a season, and a time to every purpose under the heaven:
A time to be born, and a time to die;
a time to plant, and a time to pluck up that which is planted;
A time to kill, and a time to heal;
a time to break down, and a time to build up;
A time to weep, and a time to laugh;
a time to mourn, and a time to dance;
A time to cast away stones, and a time to gather stones together;
a time to embrace, and a time to refrain from embracing;
A time to get, and a time to lose;
a time to keep, and a time to cast away;
A time to rend, and a time to sew;
a time to keep silence, and a time to speak;
A time to love, and a time to hate;
a time of war, and a time of peace.”

Om du föredrar dess svenska version, se här under det 3e kapitlet.

Livet skiftar ständigt mellan expansions- och sammandragningsfaser.

Ibland har vi förmågan att gå ut och inte göra några felsteg. Andra gånger löper vi hem och slickar våra sår. Genom att erkänna vilken sorts cykel du befinner dig inom, kan du flyta längs med den istället för att kämpa emot. I en sammandragningsfas kan detta innebära att spendera en hel del tid på att tänka och föra journal, läsa, arbeta med personlig utveckling för att bygga dina färdigheter, gå till skolan, spendera massor av tid med familjen. I en expansionsfas kan detta innebära att ta sig an ambitiösa projekt och utmana sig själv, gå med i nya klubbar, träffa nya människor, ta sig an nya ansvarsområden.

Vad händer i ditt liv när dina beslut inte är eniga med din befintliga cykel? Vad händer med en aktieinvesterare vars beslut inte är eniga med aktiemarknaden?

Problem uppstår också när vi fastnar i en fas för länge, något som stärker ditt ansvar att inte bara leva trogen hur du känner dig, men att även ibland ta tjuren vid hornen och aktivt försöka genomdriva en förändring när det är dags. En långvarig sammandragningscykel kan leda till depression (både i aktiemarknaden och i ditt personliga liv). En långvarig expansionsfas kan leda till stress och oro. Livet kräver cykler av ansträngning och vila – det är det som stärker oss.

Vad är det ditt liv kallar efter just nu? Borde du expandera eller dras samman? Är det tid att förnya dig själv i enrum eller uttrycka dig själv offentligt?

Källa: Steve Pavlina